Vi inledde första modulen i lärarfortbildningen Den nya grundskolepedagogiken förra veckan. Då vi reflekterade kring de nya läroplansgrunderna sade en av deltagarna ”jag väljer att se den nya läroplanen som en lång process”. Jag tror det är klokt tänkt, att inte förvänta sig att verksamhetskulturen ska ändra snabbt. Att ha tålamod att låta förändringar gå långsamt. Hanne Koli poängterade att förändringen från undervisande till en mera handledande lärare också är en utvecklingsfas, att vi måste låta förändringen ta tid. Det kräver övning och det kräver misstag och det kräver anpassning och utveckling över tiden. Och samtidigt ska de nya läroplansgrunderna redan förverkligas.
Nästa gång vi träffas i januari har vi två universitetslektorer med från Stockholms universitet. Då tar vi till oss aktivitetspedagogiken och ser hur den kan stöda en elevaktiverande och helhetsskapande didaktik. En ny infallsvinkel som lyfts fram i de nya läroplansgrunderna, eller kanske mera strukturerat och explicit lyfts fram, visst har många lärare redan länge jobbat helhetsskapande och ämnesöverskridande- men kanske inte planmässigt och rutinerat.
Förväntningarna på lärarna är massiva trots stora gruppstorlekar och barn som mår allt sämre psykiskt. Jag är glad att just de här lärarna får ta tid att utveckla sin profession och reflektera över åt vilket håll de vill utvecklas. Hur de tar till sig en mera handledande roll och hur aktivitetspedagogiken kan stöda deras undervisning. Att det av ledningen ges tid och förståelse för att detta är en pågående förändringsprocess där den enskilda läraren och småningom hela verksamhetskulturer ska ändras, och att det är en lång process.
Liselott Sundbäck
