Vad innebär olika former av handledning? Hur kan man utveckla sig som handledare? Bland annat dessa frågor togs upp under utbildningen Handledning i fokus, som förverkligades av Bildningsalliansen och HY+, med finansiering av Utbildningsstyrelsen.
En av handledningens grundidéer är att se att varje person har potential att reflektera, formulera målsättningar och komma fram till beslut som för personen framåt. En bra utgångspunkt för alla former av handledning är ett aktivt lyssnande, öppenhet och god kommunikation. Då handledaren för en öppen dialog med den som handleds kan möjliga lösningar, ”nycklar som kan öppna nya dörrar”, göras tillgängliga, det är dock den som handleds som själv väljer vilken nyckel hen vill använda.
Olika former av handledning
Handledningen kan se väldigt olika ut beroende på målgrupp, målsättningar och behov samt ifall den sker individuellt eller i grupp, om det sker i skolor, högskolor, kommunen, TE-byrån eller inom den fria bildningen. Dessutom behövs planering av handledningsprocesser på strukturell nivå, inom organisationer, kommuner eller olika former av nätverk.
I arbetslivet kan handledningsprocesser användas både individuellt och i grupp i syfte att t.ex. tränar sig i att reflektera kring sin egen och andras roller i situationer som uppstår. Handledning ger redskap att knyta samman teori och praktik, man kan tala om svåra situationer i arbetet och genom fördjupad kunskap reflektera kring dem. Medvetenhet om de egna tankemönstren, en öppenhet att lyssna, en vilja att stöda, reflektera och skapa ömsesidighet kan främja både yrkesmässig och personlig tillväxt. Handledningsprocesser kan också ge verktyg att tydliggöra och strukturera, stärka samarbete och kommunikation i grupp samt främja kvalitet i bemötandet av klienter.
Studieteknik, inlärning och motivation
Handledning i skolor främjar elevens medvetenhet om studieteknik, inlärning och motivation. Inte bara genom att ge råd och visa exempel, utan också genom att reflektera kring olika möjligheter och lösningar, lär sig eleverna hur man lär sig. Då behov, åtgärder och målsättningar tydliggörs kan eleven själv aktivt ta del i sin inlärningsprocess. Acceptans, respekt och bekräftelse bör inta en central plats i handledningen, dessutom är det bra att ställa utmanande frågorna som väcker till reflektion. Genom funderingar på framtiden, varför man måste lära sig vissa saker eller gå vissa kurser, ökar känslan av meningsfullhet här och nu.
Då man ger utrymme för drömmar, och visar på olika konkreta stigar som leder framåt, gör upp både delmål och mer långsiktiga mål, främjas motivation. T.ex. känns det mer motiverande att läsa språk om man vet att man vill ha ett internationellt jobb eller flytta utomlands, eller matematikkursen känns lättare att kämpa sig igenom om man drömmer om att bli ingenjör. Varför vill jag lära mig? Vad vill jag uppnå? Vad vill jag bli? Handledning kan erbjuda verktyg som hjälper oss att navigera, på samma sätt som sjöfararen har nytta av sjökort och kompass. Ibland kanske målsättningarna ändras under färdens gång, men med hjälp av verktygen kan vi då ompröva riktningen, ta tag i rodret och fortsätta färden.
(Texten fortsätter efter bilden)
Innehåll och nya perspektiv
Karriärvägledning, positiv pedagogik och empatisk kommunikation var några av de teman som togs upp i kurshelheten Handledning i fokus. Också skönlitteratur som vägledningsmetod, där läsning och gruppdiskussioner används för att främja social kompetens, empati och självreflektion, ingick i utbildningen.
Alla deltagare fick göra ett utvecklingsarbete, vilka nu samlats i en ”materialbank” på Opintie. Deltagarna var nöjda med utbildningen och på en skala från 1‒5 fick utbildningen medeltalet 4,75. Som arrangörer är vi väldigt glada över detta och ordnar gärna också i fortsättningen liknande utbildningar eller fördjupade utbildningar samt samarbetar gärna med intresserade vägledingsaktörer.
Utvecklingssakkunniga Sissel Korpisola och Liselott Sundbäck, HY+
