Språket spelar roll

”Språk berikar. Alltid. Fler är ständigt bättre än färre. Det gäller svenskan i Finland, liksom finskan i Sverige. Ju fler språk man behärskar desto bättre. Och det gör båda våra länder rikare.” Anders Ahnlid, Sveriges ambassadör i Finland

ungdomar studerar tillsammansFinlands tvåspråkighet och behovet av att stöda undervisningen i de båda inhemska språken lyftes fram under det tvåspråkiga seminariet Program för nationalspråken den 25.10.2019. Evenemanget arrangerades i Helsingfors av svenska.nu och Kansalliskielet rf. Finlands regering bereder som bäst ett program för att stärka inlärningen av det andra inhemska språket i skolan.

En av talarna på seminariet, Sveriges ambassadör Anders Ahnlid, lyfter fram att goda språkkunskaper främjar god social interaktion mellan svensk- och finskspråkiga. Ahnlid, som varmt stöder satsningar på skolan, fortbildning för lärare och ett aktivt kulturutbyte, har gett sin tillåtelse till att vi på denna sida publicerar hans tal från seminariet Program för nationalspråken. (Läs hela talet nedan.)

Även undervisningsminister Li Andersson betonade vikten av att jobba för positiva attityder gentemot det andra inhemska språket, vikten av att fler elever får ta del av undervisningsmetoder som gör språkundervisningen mångsidigare samt att det behöver göras satsningar på fortbildning för lärare som undervisar i de inhemska språken.

HY+ tvåspråkiga fortbildningsprojekt Kulturell och språklig glädje – Iloa kulttuurista ja kielestä svarar mot behovet att erbjuda lärare från de två språkgrupperna tillfälle att mötas, utbyta erfarenheter och inleda nya former av samarbete.

Projektet inleds i februari 2020 med gemensamma närstudiedagar för ämneslärare i svenska i finska skolor och ämneslärare i finska i svenska skolor.glada ungdomar

Genom metoder som stöder långsiktiga pedagogiska processer där skönlitteratur, konst och social interaktion integreras i språkundervisningen är avsikten att hitta verktyg för att öka elevers motivation, intresse och inlärningsglädje. Deltagarna får också bekanta sig med tandeminlärning, vilket erbjuder ett roligt och interaktivt sätt att öka språkkunskaper.

Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen. Läs mer om projektet här.

Sissel Korpisola, Kundchef på Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingstjänster HY+


Program för nationalspråken

− Finlands tvåspråkighets betydelse för Sverige, ambassadör Anders Ahnlids tal

Det är en stor glädje för mig att få tala om Finlands tvåspråkighets betydelse för Sverige här i dag.

På svensk sida har vi förstås uppmärksammat betoningen på tvåspråkigheten i den nya finländska regeringens program och ambitionen att stärka undervisningen i de båda nationalspråken i skolorna. För oss är detta välkommet.

Det ligger ett särskilt värde i att många talar svenska i Finland, och, på samma sätt, att många talar finska i Sverige. Språkkunskapernas vikt för relationerna mellan våra två länder ska inte underskattas.

När vår statsminister Stefan Löfven uppvaktade Finland under 100-årsjubileet sa han att Sveriges relation till Finland inte bara är unik p.g.a. vår långa gemensamma historia, utan att den också är ”…bredare och djupare än någonsin…” under Finlands 100 år av självständighet. Idag – två år senare – är relationen faktiskt ännu bredare och ännu djupare.

Detta är inte framtvingade högtidsord, utan en högst påtaglig och viktig realitet – vågar jag påstå – för båda våra länder.

I tider då omvärlden – både i när och fjärran – är oroligare än vad man skulle önska, är förbindelserna med nära grannar och likasinnade viktigare än tidigare.

Relationerna mellan Sverige och Finland är av många slag och olika till sin natur. Men språket spelar roll för alla.

Med över 700 000 svenskar med finska rötter i Sverige är vänskaps- och familjebanden mellan våra länder många och starka. Uppskattningsvis talar mellan 200 000 och 250 000 sverigefinnar finska, vilket också är en stor tillgång i vår relation.

Svenskt och finskt näringsliv blir bara mer och mer sammanflätat. Sammanslagningen mellan ÅF och Pöyry är den senaste i raden av stora affärer. I Finland har vi i dag över 1 000 svenskägda företag med mer än 85 000 anställda. Omkring 600 finska företag sysselsätter ungefär 60 000 personer i Sverige. Sverige är Finlands näst största exportmarknad, Finland är Sveriges tredje eller fjärde.

Självfallet är språkkunskaper i såväl svenska som finska av stor vikt i så breda och djupa relationer. De öppnar möjligheter på såväl den finska som den svenska, och den nordiska, arbetsmarknaden. Mellan 2 000 och 3 000 finländare söker sig varje år till Sverige för att arbeta. Vi har hundratals finska studerande vid svenska universitet. På ambassaden försöker vi bidra till att få fler svenskar till Finland. Språken binder samman i alla riktningar.

De allt tätare kontakterna mellan våra länders riksdagar, regeringar, departement och myndigheter underlättas självfallet också när vi talar samma språk. I dag håller till exempel våra två statsministrar sina överläggningar helt på svenska. Jag har också varit med när våra respektive utrikes-, EU- och handelsministrar gjort detsamma – och svenskan används förstås också av flera andra ministrar.

Ett område där kunskaperna i svenska i Finland har fått särskild aktualitet gäller försvaret. Det finsk-svenska försvarssamarbetet har gått framåt i mycket snabb takt under senare år.

På grund av det försämrade säkerhetsläget i Östersjöområdet har våra försvarsmakter fått i uppdrag att planera för att kunna agera tillsammans bortom fredstida förhållanden, i kris, eller i värsta fall, krig. Det har varit naturligt för Sverige och Finland, som två alliansfria stater, att ta detta steg.

Samarbetet medför täta kontakter mellan svenska och finska militärer på alla nivåer. Att Nylands brigad har lätt för att samverka med svenska Amfibieregementet i Berga är inget nytt. Att det finns en svenskfinsk amfibiestyrka gör att chefer och personal står i nästan daglig kontakt med varandra. Att svenskan är arbetsspråk underlättar. Men nu är det så många fler förband – av alla vapenslag – som är engagerade i samarbetet.

Det är idag svårt att hitta någon anställd i Sveriges försvarsmakt som inte haft kontakt med finska kollegor i något sammanhang. Vi har folk i varandras ministerier och staber. Vi har ett stort antal gemensamma övningar och vi deltar på olika sätt i nationella övningar. Även om kommandospråket i dessa sammanhang är engelska spelar kunskaper i svenska en viktig roll i umgänget och för samhörigheten. Detsamma gäller förstås också omvänt, avseende svenska deltagares kunskaper i finska.

Språkkunskaperna är alltså ett viktigt smörjmedel i det allt tätare samarbetet som hela tiden utvecklas inom utrikes-, försvars-, säkerhets-, handels- och EU-politiken. De fyller självfallet samma funktion när vi bygger nya samarbeten inom bioekonomi och innovation och när vi utvecklar redan existerande samarbeten.

En bra illustration av detta är Sveriges och Finlands insatser för att rädda Östersjön från det hot som övergödningen utgör. Stockholms och Helsingfors universitets gemensamma satsning på Baltic Bridge, på engelska eftersom så många nationaliteter deltar, är ett paradexempel. Det var en stor glädje att se rektorerna från båda universiteten delta när det nya forskningsfartyget Augusta döptes här i Helsingfors i förra veckan.

Men vad kan, och bör, vi då från svensk sida göra för att bidra till tvåspråkigheten i Finland?

Flera av er har säkert hört mig säga det förut, och kanske till och med många gånger, att Finlands två nationalspråk, och svenskans ställning i Finland, utgör en utmaning för oss på Sveriges ambassad.

Självklart vare sig kan eller ska vi ha synpunkter på, eller lägga oss i, den inrikespolitiska språkdebatten i Finland.

Men lika självklart har vi som svenska företrädare ett intresse av att det talas och förstås så mycket svenska som möjligt i Finland.

En konkret åtgärd som vi vidtar för att tillvarata det intresset är det bidrag som Sveriges regering under senare år gett till språkprojektet Svenska nu.

Svenska nu, under Mikael Hiltunens ledning, bidrar på ett utmärkt sätt till att öka intresset för svenskundervisningen i finskspråkiga skolor. Det har jag själv sett goda exempel på när jag besökt skolevenemang under de så kallade Sverige-dagar som ambassaden har samarrangerat med Svenska nu i Torneå, Kemi, Uleåborg och Björneborg, t.ex. när finska skolelever lärt sig rappa på svenska. Nästa år står Tammerfors på tur.

Vi har också haft många högtidsstunder i vår ambassad vid Salutorget då vi i olika omgångar har tagit emot omkring 500 sjätteklassare från finskspråkiga skolor i Helsingfors-trakten. Tillsammans med Mauri Kunnas till svenska översatta Hundarnas Historiebok och de många historiska minnesmärkena och tavlorna i residenset, har de fått bekanta sig med vår närmare 700 år långa gemensamma historia.

Det har inte gått att ta miste på att eleverna har uppskattat besöket, även om det kanske var den avslutande saftmottagningen som var allra mest populär. Förhoppningsvis har detta i någon mån kunnat bidra till att göra svenskundervisningen populär.

Låt mig tillägga att det var en fröjd att se Nationalteaterns uppsättning av Hundarnas historiebok häromdagen och att få höra att den nu har spelats för 50 utsålda hus, och att den finns kvar ända till sommaren. Det är ett viktigt bidrag till förståelsen av vår gemensamma historia.

Ambassaden stödjer och samarbetar också efter bästa förmåga med Svensklärarna i Finland r.f. under Satu Pessis ledning.

Ambassaden bidrar också till att det ska talas och förstås så mycket svenska som möjligt i Finland genom vårt engagemang för kulturutbyte mellan Sverige och Finland. Även detta är mycket livligt, inom alla konstformer. Svenske Adde Malmberg har regisserat The play that goes wrong på Svenska teatern. I april kommer Riksteatern att gästspela med en komedi av samme Malmberg i Helsingfors, Kotka, Kuopio, Tammerfors, Vasa och Åbo.

I dag gästar ett antal svenska författare Helsingfors bokmässa. Att Tua Forsström i december inträder i Svenska akademien på stol nummer aderton är en händelse av historiska dimensioner, som också binder ihop våra länder. Inte sedan Finland skildes från Sverige 1809 har en finländsk författare valts in i akademien.

Låt mig avsluta med att ta upp ytterligare ett skäl för varför Finlands tvåspråkighet är viktigt också för Sverige, och låt mig göra det genom att referera till en annan stor samtida finländsk författare, nämligen Kjell Westö. I ett festtal på Svenska litteratursällskapet för ett par år sedan påminde han om att ”…konst och kreativitet uppstår ur fördomsfrihet och nyfikenhet. Ur inre och yttre resor, ur nya möten och nya intryck, ur att människor och språk och kulturer möts och beblandar sig med varandra”. Han fortsatte med att redogöra för varför han som finlandssvensk hade valt tvåspråkigheten i Finland. ”Men tänk om det inte alls var ett val? Tänk om det helt enkelt var en kärlek som blossade upp i mig?… Vad hindrar en människa från at älska inte bara sitt modersmål och sin egen kultur, utan två eller flera språk och kulturer?”

Språk berikar. Alltid. Fler är ständigt bättre än färre. Det gäller svenskan i Finland, liksom finskan i Sverige. Ju fler språk man behärskar desto bättre. Och det gör båda våra länder rikare.

Anders Ahnlid, Sveriges ambassadör i Finland

Helsingin yliopisto Koulutus- ja kehittämispalvelut HY+

PL 53 (Fabianinkatu 32)
00014 Helsingin yliopisto

Vaihde: 0294 1911


Yhteystiedot

Meistä

Tietosuoja

HY+ Moodle


Siirry tilaamaan uutiskirje!


Koulutusta organisaatioille

Räätälöidyissä koulutuksissamme käytössänne on koko maailma. Tilaa mitä tarvitset, me toimitamme. Voit myös pyytää meiltä apua, jolloin selvitämme organisaatiosi koulutustarpeet ja ehdotamme kehittämiskohteita. Organisaatiokohtainen, vain teidän tarpeisiinne suunniteltu koulutus on keino kehittyä juuri siinä ja siellä, missä sinä tai organisaatiosi haluatte.

Koulutukset yrityksille

Koulutukset julkissektorille

Iskikö tiedonjano?

Kiinnostuitko uuden oppimisesta?
Haluatko pitää osaamisesi ajan tasalla ja virkistyä ammatillisesti?

Kyllä! Haluan lisää tietoa!