Varför är det viktigt att barn och unga läser? Läsning handlar om att kunna ta till sig information och kunskap, men ger också en chans till glädje, spänning och njutning. Läsförmågan spelar en viktig roll för en god studiegång och för att aktivt kunna ta del i samhället och arbetslivet. Dessutom ger läsning av skönlitteratur en möjlighet att få leva sig in i andra människors upplevelser och få en bättre förståelse för olika sätt att se på världen, vilket kan stöda förmågan till gott socialt samspel.
Vad kan vi göra för att öka barns- och ungas läsintresse?
Tidiga läsinsatser är viktiga, men läsundervisningen och läsningen bör naturligtvis ha hög prioritet också på högstadiet och i andra stadiets utbildning. Det behöver även satsas på en kontinuerlig utveckling av läsfrämjande verktyg som stöder olika elevers förutsättningar och behov. För att klara sig i dagens värld behöver man kunna förstå och tolka en mängd olika textgenrer, eleverna har nytta av att använda sig av lässtrategier i alla skolämnen. Det är också bra med olika satsningar på digitalt läsande, men detta kunde gärna gå hand i hand med det traditionella läsandet. Förmågan att ta till sig och fördjupa sig i längre texter är viktigt för att eleverna ska kunna utveckla ett kritiskt tänkande.
Det är viktigt att alla barn ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga. Därför borde man satsa på att i ett tidigt skede identifiera de elever som har läs- och skrivsvårigheter, så stödinsatser kan sättas in. Det är också bra att arbeta språkutvecklande i alla ämnen, detta stöder speciellt elever med annat modersmål än svenska.
Det är också bra att satsa på insatser som stärker vuxnas läsning eftersom föräldrar, lärare och andra vuxna barnen och ungdomarna kommer i kontakt med, ska kunna fungera som läsande förebilder och inspirera till läsglädje.
Den 29.8 talade Kari Nissinen från Jyväskylä universitet om resultaten från PIRLS (som kartlägger fjärdeklassares läsförmåga och läsförståelse) på ett morgonkaffetillfälle ordnat av HY+ i Helsingfors universitets Tankehörna. De finländska barnens läsförmåga påverkas starkt av socioekonomisk ställning. Utvecklingen av läsförmågan verkar till stor del hänga samman med de läsfrämjande aktiviteter barn får ta del av innan de når skolåldern. Högläsning, föräldrarnas intresse för litteratur och mängden böcker i hemmet (både barn- och vuxenlitteratur) verkar korrelera med goda läsfärdigheter i PIRLS-undersökningen. Tyvärr verkar det dock som om mängden vuxna som älskar att läsa minskat. Gällande de finlandssvenska elevernas resultat är det intressant att se att de verkar klara sig lika bra som de finska eleverna på lågstadiet. Däremot har de svenskspråkiga pojkarna på högstadiet fått svagare resultat i PISA-undersökningen. I PIAAC, där vuxnas läsförståelse mäts, har de finlandssvenska männen däremot igen goda resultat. Vad kan det vara som orsakar svackan i högstadieåldern, och just för de svenskspråkiga pojkarna? Om detta samt mycket annat gällande hur läsfärdighetsnivån i Finland ser ut enligt de senaste internationella komparativa studierna PIRLS för fjärdeklassare, PISA för 15-åringar och PIAAC för vuxna, kommer Kari Nissinen också att tala under de inledande närstudiedagarna (15–16.11.) för HY+ fortbildningshelhet Läs- och skriviver för barn och unga. Den avgiftsfria fortbildningen på 15 sp, med involverade sakkunniga och forskare från olika universitet, är riktad till lärare på flera olika utbildningsstadier, allt från småbarnspedagogik till andra stadiet och är finansierad av Utbildningsstyrelsen.
Sissel Korpisola, utvecklingssakkunnig, HY+
Bekanta dig med våra aktuella utbildningar.
