Hur ser elevernas språkliga vardag ut i olika regioner i Svenskfinland? Hur har språkbakgrunden hos eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland förändrats under de senaste decennierna och vilka språkstödjande behov har eleverna? I rapporten Hur hanteras två- och flerspråkigheten i de svenskspråkiga skolorna? Resultat av en utvärdering i åk 1–6 läsåret 2017–2018 (Jan Hellgren, Chris Silverström, Laura Lepola, Liselott Forsman, Anna Slotte, Nationella centret för utbildningsutvärdering, 2019) konstateras det att andelen elever som kommer från hem där det talas andra språk än skolspråket svenska har ökat och ser ut att fortsätta öka, men att situationen varierar mycket i de olika regionerna.
Förutom de svensk-finskt tvåspråkiga eleverna har det blivit allt vanligare med språkkombinationer som till exempel svenska-ryska, svenska-engelska eller svenska-spanska. Dessutom ökar också antalet flerspråkiga elever med invandrarbakgrund som behöver S2-undervisning. I den omfattande rapporten finns det också ett avsnitt om lärarfortbildning (s.150‒151). Både CLL och HY+ har under de senaste åren arrangerat språkstödjande fortbildningshelheter, som varit tydligt uppbyggda för att möta olika slags behov och utmaningar som tvåspråkigheten och flerspråkigheten för med sig.
Läsåret 2018–2019 har HY+ arrangerat helheten Fortbildning inom svenska som andraspråk (12 sp) som finansierats av Undervisnings- och kulturministeriet. Deltagarna har fått ta del av forskning och pedagogiska verktyg som stöder deras kompetens att arbeta språkmedvetet och inkluderande. Inom projektet har det också utarbetats ett introduktionsmaterial för undervisning i svenska. Dessutom har varje deltagare utfört ett individuellt utvecklingsarbete.
Introduktionsmaterialet Tomtens äventyr i skolan (både elevmaterial och lärarhandledning) finns fritt tillgängligt på Opintie. Här hittar ni också mer information om kursens innehåll och utbildare samt presentationer av deltagarnas utvecklingsarbeten, där metodik kring t.ex. litteratursamtal, multilitteracitet och rättstavning beskrivs.
I flera av dessa utvecklingsarbeten används skönlitteratur som medel för språkutveckling. Många har valt att jobba med genrepedagogik och cirkelmodellen, som består av fyra faser: 1) att skapa förförståelse, 2) arbete i grupp med en modelltext, 3) i grupp skrivs en gemensam text, 4) eleverna skriver en individuell text. Tiia Ojala, som varmt förespråkar cirkelmodellen, har fungerat som handledare.
Deltagarna i projektet Fortbildning inom svenska som andraspråk jobbade på olika skolstadier (allt från småbarnspedagogik till högstadiet), en del undervisade elever i svenska som andraspråk, en del jobbade med språkbad och en del var allmänt intresserade av att lära sig mer om språkstödjande åtgärder och flerspråkighet. Deltagarna kom också från olika regioner i Svenskfinland (södra Finland, Österbotten, Åland).
Den rätt heterogena gruppen svetsades samman och vi lärde oss mycket under de gemensamma diskussionerna, både av de sakkunniga utbildarna och av att dela med oss av våra egna erfarenheter. Alla uppger i utvärderingen att de skulle rekommendera utbildningen och på en skala från 1‒5 fick utbildningen medeltalet 4,7.
I enkäten frågades det vad deltagarna lärt sig under kursen, nedan några deltagares svar:
”Förståelse och metoder för hur man skapar gynnsamma förutsättningar för elevens inlärning: inlärningssteg, cirkelmodellen. Insikt i svenskans särdrag.”
”På vilka sätt olika kulturell bakgrund kan påverka undervisningen.”
”Barnets modersmål ska utnyttjas i arbetet med att lära sig ett andra språk.”
”Kursen har hjälpt med att hålla fokus på vad som är viktigt, vilket vårt uppdrag är, hur vi bäst ska förbereda elever för framtiden.”
”Nya infallsvinklar, inspiration, kreativitet och en härlig gruppstämning präglade utbildningen.”
”Tack för fin gemenskap, inkluderande stämning, inspiration och en rejäl knuff framåt i arbetet!”
Sissel Korpisola, kundchef, HY+
Ett annat omfattande språkstödjande projekt som HY+ arrangerar 2018–2019 är studiehelheten Läs- och skriviver för barn och unga (15 sp), som består av både gemensamma delar, valfria kurser och stadiespecifika delar för småbarnspedagogik, årskurs 1–6, årskurs 7–9, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen.
Två av projektets valfria kurser, som arrangeras som nätkurser, är även öppna och avgiftsfria för lärare och småbarnspedagoger som inte deltar i projektets övriga delar. Den ena är en nätkurs i flerspråkighet (där bl.a. cirkelmodellen ingår) och den andra en nätkurs i multilitteracitet. Kurserna erbjuder insikt i den senaste forskningen på området samt konkret språkstödjande material anpassat för de olika skolstadierna. Kurserna genomförs på distans vilket innebär att vikarier inte behöver anlitas.
