I HY+:s fortbildning Barnskyddets roll vid misstanke om brott mot barn föreläste rättspsykologen Julia Korkman, expert på barnförhör. Korkman är en av Nordens ledande rättspsykologer, docent vid Helsingfors universitet och leder specialiseringsutbildningen i rättspsykologi vid Åbo Akademi.
Efter fallet med Eerika skärptes lagen vilket ledde till att polisen nu får in flera anmälningar om brott mot barn eftersom socialarbetare är skyldiga att anmäla genast då misstanke väcks. Socialarbetare har även rätt att konsultera närmaste rättspsykologiska enhet för att få stöd i sitt arbete. Men frågan är vad som händer sen, om saken blir och ligga är det väldigt svårt för offret att komma ihåg och sen vittna i rätten. Hur skall ett barn komma ihåg saker som hände för något år sedan? Minnet är förrädiskt, både för socialarbetare och för barn. En fråga som enligt Korkman är avgörande för utvecklingen av barnskyddet är om diskussionerna som förs med barnen ska bandas eller ej. I flera andra länder är inbandning kutym- men inte ännu i Finland. Ett inbandat samtal kunde även användas i utbildningssyfte inom barnskyddet för att utveckla intervjumetoder och bemötandet.
Och hur ska förhören skötas så att den vuxna inte frågar ledande frågor och tvingar fram svar? Korkman talade om suggestion; att förhören ofta beskriver förhörsledarens förväntningar istället för det barnet i själva verket kommer ihåg. Förhörsledaren kan även pressa barnet och ställa frågan om och om igen vilket leder till att barnet svarar enligt vad barnet tror att den vuxna vill höra om det första svaret inte duger. Korkman har t.ex. starkt ifrågasatt förhörsmetoden i fallet Kevin i Sverige och jämfört metoden som använts med tortyr. Det som behövs är utbildning för rättsväsendet, polisen, åklagarna men också för socialarbetarna i sensitiva förhörssätt. Imorgon fortsätter fortbildningen riktad till socialarbetare med inlägg från polisen samt åklagare.
Liselott Sundbäck
Bekanta dig med våra aktuella utbildningar.
