Frågan var i fokus under de första nationella finlandssvenska utbildningskonferensen som ordnades av Utbildningsstyrelsen på Hanaholmen i början av veckan. Parlamentariker, bildningsdirektörer, lärare och utbildningskonsulter möttes och blöttes kring framtidens skola. Som en röd tråd genom diskussionerna och inläggen gick frågan om hur skolan lyckas förverkliga icke-diskrimineringsprincipen bland eleverna.
Professor Gunilla Holm från Helsingfors universitet oroade sig över lärarnas verksamhetskultur där det fortfarande förekommer nedvärderande diskussioner om ”svåra” elever. Men eleverna är jämlika i sin mångfald, oberoende om den är kulturell, språklig, gäller funktionsnedsättning, diagnoser eller sexuell läggning.
Magmas studie påvisar att unga i svenska skolor är mera negativt inställda till invandring och kulturell mångfald i skolan är de finska skolorna. Det här är oroväckande. Kan fortbildning vända trenden och få svenska skolor att välkomna mångfald av alla slag, inklusive kulturell mångfald? Det hoppas vi på HY+. Olli-Pekka Heinonen talade i samma banor, endast genom att ändra verksamhetskulturen kan vi få en jämlik skola, det räcker inte med nationell styrning.
Den svenska pedagogistan Martina Lundström säger ”det sitter inte i väggarna” och betonar i sitt inlägg barnens rättigheter och delaktighet. Hon ser från barnens perspektiv, enligt barnens villkor och vill att vi ändrar vårt förhållningssätt till barn. Det är på tiden, tycker jag. Vi har haft barnkonventionen i snart 30 år och då borde det vara en självklarhet att inkludera barnen och göra dem delaktiga i alla utbildningsstadier. Nu stöder våra nationella läroplansgrunder dessutom detta och därmed finns det få ursäkter att förbise barnens perspektiv och delaktighet.
Under workshopparna diskuterades bl.a. hur verksamhetskulturen kan förändras och hur lärarnas kollegiala lärande kan utvecklas. Ingås bildningsdirektör Merja Olkinuora med över 20 års erfarenhet från lärar- och rektorarbete i Sverige öppnade upp Sigtunabox-modellen där resurslärare/samtalsledare träffas i regelbundna samtalsgrupper. Via strukturerade möten tas ny kunskap in, men ännu viktigare förs den planmässigt in i organisationen. Resurslärarna fokuserar i Sigtunabox-modellen på IKT, språkstöd och bedömning för lärande. HY+ erbjuder en svensk fortbildning kring de nya läroplansgrunderna där resurslärare utbildas kring fyra helheter: lärarens handledande roll, elevaktiverande undervisning, bedömning och differentiering.
Jag hoppas att utbildningskonferensen på svenska blir ett årligen återkommande fenomen och ett forum för utvecklingsarbete. Så att vi kan förnya verksamhetskulturen och få mera jämlika och delaktighetsfrämjande skolor.
Liselott Sundbäck
Bekanta dig med våra aktuella utbildningar.
