{"id":4269,"date":"2019-10-29T12:02:12","date_gmt":"2019-10-29T10:02:12","guid":{"rendered":"https:\/\/helsinki-hyplus.fi-r.seravo.com\/spraket-spelar-roll\/"},"modified":"2021-06-10T15:55:53","modified_gmt":"2021-06-10T12:55:53","slug":"spraket-spelar-roll","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/spraket-spelar-roll\/","title":{"rendered":"Spr\u00e5ket spelar roll"},"content":{"rendered":"<blockquote><p><em>\u201dSpr\u00e5k berikar. Alltid. Fler \u00e4r st\u00e4ndigt b\u00e4ttre \u00e4n f\u00e4rre. Det g\u00e4ller svenskan i Finland, liksom finskan i Sverige. Ju fler spr\u00e5k man beh\u00e4rskar desto b\u00e4ttre. Och det g\u00f6r b\u00e5da v\u00e5ra l\u00e4nder rikare.\u201d <\/em><em>\u2212 <\/em><em>Anders Ahnlid, Sveriges ambassad\u00f6r i Finland<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p><a href=\"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Spraket-spelar-roll-kuvituskuva-1.jpg\"><img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-12510 size-medium alignleft\" src=\"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Spraket-spelar-roll-kuvituskuva-1-300x200.jpg\" alt=\"ungdomar studerar tillsammans\" width=\"300\" height=\"200\" \/><\/a>Finlands tv\u00e5spr\u00e5kighet och behovet av att st\u00f6da undervisningen i de b\u00e5da inhemska spr\u00e5ken lyftes fram under det tv\u00e5spr\u00e5kiga seminariet <em>Program f\u00f6r nationalspr\u00e5ken<\/em> den 25.10.2019. Evenemanget arrangerades i Helsingfors av svenska.nu och Kansalliskielet rf. Finlands regering bereder som b\u00e4st ett program f\u00f6r att st\u00e4rka inl\u00e4rningen av det andra inhemska spr\u00e5ket i skolan.<\/p>\n<p>En av talarna p\u00e5 seminariet, Sveriges ambassad\u00f6r <strong>Anders Ahnlid<\/strong>, lyfter fram att goda spr\u00e5kkunskaper fr\u00e4mjar god social interaktion mellan svensk- och finskspr\u00e5kiga. Ahnlid, som varmt st\u00f6der satsningar p\u00e5 skolan, fortbildning f\u00f6r l\u00e4rare och ett aktivt kulturutbyte, har gett sin till\u00e5telse till att vi p\u00e5 denna sida publicerar hans tal fr\u00e5n seminariet <em>Program f\u00f6r nationalspr\u00e5ken<\/em>. (L\u00e4s hela talet nedan.)<\/p>\n<p>\u00c4ven undervisningsminister <strong>Li Andersson<\/strong> betonade vikten av att jobba f\u00f6r positiva attityder gentemot det andra inhemska spr\u00e5ket, vikten av att fler elever f\u00e5r ta del av undervisningsmetoder som g\u00f6r spr\u00e5kundervisningen m\u00e5ngsidigare samt att det beh\u00f6ver g\u00f6ras satsningar p\u00e5 fortbildning f\u00f6r l\u00e4rare som undervisar i de inhemska spr\u00e5ken.<\/p>\n<p>HY+ tv\u00e5spr\u00e5kiga fortbildningsprojekt <em>Kulturell och spr\u00e5klig gl\u00e4dje \u2013 Iloa kulttuurista ja kielest\u00e4<\/em> svarar mot behovet att erbjuda l\u00e4rare fr\u00e5n de tv\u00e5 spr\u00e5kgrupperna tillf\u00e4lle att m\u00f6tas, utbyta erfarenheter och inleda nya former av samarbete.<\/p>\n<p>Projektet inleds i februari 2020 med gemensamma n\u00e4rstudiedagar f\u00f6r \u00e4mnesl\u00e4rare i svenska i finska skolor och \u00e4mnesl\u00e4rare i finska i svenska skolor.<a href=\"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Spraket-spelar-roll-kuvituskuva-2.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignright wp-image-12514 size-medium\" src=\"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Spraket-spelar-roll-kuvituskuva-2-300x200.jpg\" alt=\"glada ungdomar\" width=\"300\" height=\"200\" \/><\/a><\/p>\n<p>Genom metoder som st\u00f6der l\u00e5ngsiktiga pedagogiska processer d\u00e4r sk\u00f6nlitteratur, konst och social interaktion integreras i spr\u00e5kundervisningen \u00e4r avsikten att hitta verktyg f\u00f6r att \u00f6ka elevers motivation, intresse och inl\u00e4rningsgl\u00e4dje. Deltagarna f\u00e5r ocks\u00e5 bekanta sig med tandeminl\u00e4rning, vilket erbjuder ett roligt och interaktivt s\u00e4tt att \u00f6ka spr\u00e5kkunskaper.<\/p>\n<p>Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen. <a href=\"http:\/\/kauppa.hyplus.helsinki.fi\/Kulturell-och-sprklig-gldje-8-sp-Iloa-kulttuurista-ja-kielest-8-op\">L\u00e4s mer om projektet h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n<p><em>Sissel Korpisola, Kundchef p\u00e5 Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingstj\u00e4nster HY+<\/em><\/p>\n<hr \/>\n<h3><\/h3>\n<h3><\/h3>\n<h3><strong>Program f\u00f6r nationalspr\u00e5ken<\/strong><\/h3>\n<p><strong>\u2212 Finlands tv\u00e5spr\u00e5kighets betydelse f\u00f6r Sverige, ambassad\u00f6r Anders Ahnlids tal<\/strong><\/p>\n<p>Det \u00e4r en stor gl\u00e4dje f\u00f6r mig att f\u00e5 tala om Finlands tv\u00e5spr\u00e5kighets betydelse f\u00f6r Sverige h\u00e4r i dag.<\/p>\n<p>P\u00e5 svensk sida har vi f\u00f6rst\u00e5s uppm\u00e4rksammat betoningen p\u00e5 tv\u00e5spr\u00e5kigheten i den nya finl\u00e4ndska regeringens program och ambitionen att st\u00e4rka undervisningen i de b\u00e5da nationalspr\u00e5ken i skolorna. F\u00f6r oss \u00e4r detta v\u00e4lkommet.<\/p>\n<p>Det ligger ett s\u00e4rskilt v\u00e4rde i att m\u00e5nga talar svenska i Finland, och, p\u00e5 samma s\u00e4tt, att m\u00e5nga talar finska i Sverige. Spr\u00e5kkunskapernas vikt f\u00f6r relationerna mellan v\u00e5ra tv\u00e5 l\u00e4nder ska inte underskattas.<\/p>\n<p>N\u00e4r v\u00e5r statsminister Stefan L\u00f6fven uppvaktade Finland under 100-\u00e5rsjubileet sa han att Sveriges relation till Finland inte bara \u00e4r unik p.g.a. v\u00e5r l\u00e5nga gemensamma historia, utan att den ocks\u00e5 \u00e4r \u201d\u2026bredare och djupare \u00e4n n\u00e5gonsin\u2026\u201d under Finlands 100 \u00e5r av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Idag \u2013 tv\u00e5 \u00e5r senare \u2013 \u00e4r relationen faktiskt \u00e4nnu bredare och \u00e4nnu djupare.<\/p>\n<p>Detta \u00e4r inte framtvingade h\u00f6gtidsord, utan en h\u00f6gst p\u00e5taglig och viktig realitet \u2013 v\u00e5gar jag p\u00e5st\u00e5 \u2013 f\u00f6r b\u00e5da v\u00e5ra l\u00e4nder.<\/p>\n<p>I tider d\u00e5 omv\u00e4rlden \u2013 b\u00e5de i n\u00e4r och fj\u00e4rran \u2013 \u00e4r oroligare \u00e4n vad man skulle \u00f6nska, \u00e4r f\u00f6rbindelserna med n\u00e4ra grannar och likasinnade viktigare \u00e4n tidigare.<\/p>\n<p>Relationerna mellan Sverige och Finland \u00e4r av m\u00e5nga slag och olika till sin natur. Men spr\u00e5ket spelar roll f\u00f6r alla.<\/p>\n<p>Med \u00f6ver 700 000 svenskar med finska r\u00f6tter i Sverige \u00e4r v\u00e4nskaps- och familjebanden mellan v\u00e5ra l\u00e4nder m\u00e5nga och starka. Uppskattningsvis talar mellan 200 000 och 250 000 sverigefinnar finska, vilket ocks\u00e5 \u00e4r en stor tillg\u00e5ng i v\u00e5r relation.<\/p>\n<p>Svenskt och finskt n\u00e4ringsliv blir bara mer och mer sammanfl\u00e4tat. Sammanslagningen mellan \u00c5F och P\u00f6yry \u00e4r den senaste i raden av stora aff\u00e4rer. I Finland har vi i dag \u00f6ver 1 000 svensk\u00e4gda f\u00f6retag med mer \u00e4n 85 000 anst\u00e4llda. Omkring 600 finska f\u00f6retag syssels\u00e4tter ungef\u00e4r 60 000 personer i Sverige. Sverige \u00e4r Finlands n\u00e4st st\u00f6rsta exportmarknad, Finland \u00e4r Sveriges tredje eller fj\u00e4rde.<\/p>\n<p>Sj\u00e4lvfallet \u00e4r spr\u00e5kkunskaper i s\u00e5v\u00e4l svenska som finska av stor vikt i s\u00e5 breda och djupa relationer. De \u00f6ppnar m\u00f6jligheter p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l den finska som den svenska, och den nordiska, arbetsmarknaden. Mellan 2 000 och 3 000 finl\u00e4ndare s\u00f6ker sig varje \u00e5r till Sverige f\u00f6r att arbeta. Vi har hundratals finska studerande vid svenska universitet. P\u00e5 ambassaden f\u00f6rs\u00f6ker vi bidra till att f\u00e5 fler svenskar till Finland. Spr\u00e5ken binder samman i alla riktningar.<\/p>\n<p>De allt t\u00e4tare kontakterna mellan v\u00e5ra l\u00e4nders riksdagar, regeringar, departement och myndigheter underl\u00e4ttas sj\u00e4lvfallet ocks\u00e5 n\u00e4r vi talar samma spr\u00e5k. I dag h\u00e5ller till exempel v\u00e5ra tv\u00e5 statsministrar sina \u00f6verl\u00e4ggningar helt p\u00e5 svenska. Jag har ocks\u00e5 varit med n\u00e4r v\u00e5ra respektive utrikes-, EU- och handelsministrar gjort detsamma \u2013 och svenskan anv\u00e4nds f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 av flera andra ministrar.<\/p>\n<p>Ett omr\u00e5de d\u00e4r kunskaperna i svenska i Finland har f\u00e5tt s\u00e4rskild aktualitet g\u00e4ller f\u00f6rsvaret. Det finsk-svenska f\u00f6rsvarssamarbetet har g\u00e5tt fram\u00e5t i mycket snabb takt under senare \u00e5r.<\/p>\n<p>P\u00e5 grund av det f\u00f6rs\u00e4mrade s\u00e4kerhetsl\u00e4get i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det har v\u00e5ra f\u00f6rsvarsmakter f\u00e5tt i uppdrag att planera f\u00f6r att kunna agera tillsammans bortom fredstida f\u00f6rh\u00e5llanden, i kris, eller i v\u00e4rsta fall, krig. Det har varit naturligt f\u00f6r Sverige och Finland, som tv\u00e5 alliansfria stater, att ta detta steg.<\/p>\n<p>Samarbetet medf\u00f6r t\u00e4ta kontakter mellan svenska och finska milit\u00e4rer p\u00e5 alla niv\u00e5er. Att Nylands brigad har l\u00e4tt f\u00f6r att samverka med svenska Amfibieregementet i Berga \u00e4r inget nytt. Att det finns en svenskfinsk amfibiestyrka g\u00f6r att chefer och personal st\u00e5r i n\u00e4stan daglig kontakt med varandra. Att svenskan \u00e4r arbetsspr\u00e5k underl\u00e4ttar. Men nu \u00e4r det s\u00e5 m\u00e5nga fler f\u00f6rband \u2013 av alla vapenslag \u2013 som \u00e4r engagerade i samarbetet.<\/p>\n<p>Det \u00e4r idag sv\u00e5rt att hitta n\u00e5gon anst\u00e4lld i Sveriges f\u00f6rsvarsmakt som inte haft kontakt med finska kollegor i n\u00e5got sammanhang. Vi har folk i varandras ministerier och staber. Vi har ett stort antal gemensamma \u00f6vningar och vi deltar p\u00e5 olika s\u00e4tt i nationella \u00f6vningar. \u00c4ven om kommandospr\u00e5ket i dessa sammanhang \u00e4r engelska spelar kunskaper i svenska en viktig roll i umg\u00e4nget och f\u00f6r samh\u00f6righeten. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 omv\u00e4nt, avseende svenska deltagares kunskaper i finska.<\/p>\n<p>Spr\u00e5kkunskaperna \u00e4r allts\u00e5 ett viktigt sm\u00f6rjmedel i det allt t\u00e4tare samarbetet som hela tiden utvecklas inom utrikes-, f\u00f6rsvars-, s\u00e4kerhets-, handels- och EU-politiken. De fyller sj\u00e4lvfallet samma funktion n\u00e4r vi bygger nya samarbeten inom bioekonomi och innovation och n\u00e4r vi utvecklar redan existerande samarbeten.<\/p>\n<p>En bra illustration av detta \u00e4r Sveriges och Finlands insatser f\u00f6r att r\u00e4dda \u00d6stersj\u00f6n fr\u00e5n det hot som \u00f6verg\u00f6dningen utg\u00f6r. Stockholms och Helsingfors universitets gemensamma satsning p\u00e5 <em>Baltic Bridge, <\/em>p\u00e5 engelska eftersom s\u00e5 m\u00e5nga nationaliteter deltar, \u00e4r ett paradexempel. Det var en stor gl\u00e4dje att se rektorerna fr\u00e5n b\u00e5da universiteten delta n\u00e4r det nya forskningsfartyget Augusta d\u00f6ptes h\u00e4r i Helsingfors i f\u00f6rra veckan.<\/p>\n<p>Men vad kan, och b\u00f6r, vi d\u00e5 fr\u00e5n svensk sida g\u00f6ra f\u00f6r att bidra till tv\u00e5spr\u00e5kigheten i Finland?<\/p>\n<p>Flera av er har s\u00e4kert h\u00f6rt mig s\u00e4ga det f\u00f6rut, och kanske till och med m\u00e5nga g\u00e5nger, att Finlands tv\u00e5 nationalspr\u00e5k, och svenskans st\u00e4llning i Finland, utg\u00f6r en utmaning f\u00f6r oss p\u00e5 Sveriges ambassad.<\/p>\n<p>Sj\u00e4lvklart vare sig kan eller ska vi ha synpunkter p\u00e5, eller l\u00e4gga oss i, den inrikespolitiska spr\u00e5kdebatten i Finland.<\/p>\n<p>Men lika sj\u00e4lvklart har vi som svenska f\u00f6retr\u00e4dare ett intresse av att det talas och f\u00f6rst\u00e5s s\u00e5 mycket svenska som m\u00f6jligt i Finland.<\/p>\n<p>En konkret \u00e5tg\u00e4rd som vi vidtar f\u00f6r att tillvarata det intresset \u00e4r det bidrag som Sveriges regering under senare \u00e5r gett till spr\u00e5kprojektet Svenska nu.<\/p>\n<p>Svenska nu, under Mikael Hiltunens ledning, bidrar p\u00e5 ett utm\u00e4rkt s\u00e4tt till att \u00f6ka intresset f\u00f6r svenskundervisningen i finskspr\u00e5kiga skolor. Det har jag sj\u00e4lv sett goda exempel p\u00e5 n\u00e4r jag bes\u00f6kt skolevenemang under de s\u00e5 kallade Sverige-dagar som ambassaden har samarrangerat med Svenska nu i Torne\u00e5, Kemi, Ule\u00e5borg och Bj\u00f6rneborg, t.ex. n\u00e4r finska skolelever l\u00e4rt sig rappa p\u00e5 svenska. N\u00e4sta \u00e5r st\u00e5r Tammerfors p\u00e5 tur.<\/p>\n<p>Vi har ocks\u00e5 haft m\u00e5nga h\u00f6gtidsstunder i v\u00e5r ambassad vid Salutorget d\u00e5 vi i olika omg\u00e5ngar har tagit emot omkring 500 sj\u00e4tteklassare fr\u00e5n finskspr\u00e5kiga skolor i Helsingfors-trakten. Tillsammans med Mauri Kunnas till svenska \u00f6versatta Hundarnas Historiebok och de m\u00e5nga historiska minnesm\u00e4rkena och tavlorna i residenset, har de f\u00e5tt bekanta sig med v\u00e5r n\u00e4rmare 700 \u00e5r l\u00e5nga gemensamma historia.<\/p>\n<p>Det har inte g\u00e5tt att ta miste p\u00e5 att eleverna har uppskattat bes\u00f6ket, \u00e4ven om det kanske var den avslutande saftmottagningen som var allra mest popul\u00e4r. F\u00f6rhoppningsvis har detta i n\u00e5gon m\u00e5n kunnat bidra till att g\u00f6ra svenskundervisningen popul\u00e4r.<\/p>\n<p>L\u00e5t mig till\u00e4gga att det var en fr\u00f6jd att se Nationalteaterns upps\u00e4ttning av Hundarnas historiebok h\u00e4romdagen och att f\u00e5 h\u00f6ra att den nu har spelats f\u00f6r 50 uts\u00e5lda hus, och att den finns kvar \u00e4nda till sommaren. Det \u00e4r ett viktigt bidrag till f\u00f6rst\u00e5elsen av v\u00e5r gemensamma historia.<\/p>\n<p>Ambassaden st\u00f6djer och samarbetar ocks\u00e5 efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga med Svenskl\u00e4rarna i Finland r.f. under Satu Pessis ledning.<\/p>\n<p>Ambassaden bidrar ocks\u00e5 till att det ska talas och f\u00f6rst\u00e5s s\u00e5 mycket svenska som m\u00f6jligt i Finland genom v\u00e5rt engagemang f\u00f6r kulturutbyte mellan Sverige och Finland. \u00c4ven detta \u00e4r mycket livligt, inom alla konstformer. Svenske Adde Malmberg har regisserat <em>The play that goes wrong <\/em>p\u00e5 Svenska teatern. I april kommer Riksteatern att g\u00e4stspela med en komedi av samme Malmberg i Helsingfors, Kotka, Kuopio, Tammerfors, Vasa och \u00c5bo.<\/p>\n<p>I dag g\u00e4star ett antal svenska f\u00f6rfattare Helsingfors bokm\u00e4ssa. Att Tua Forsstr\u00f6m i december intr\u00e4der i Svenska akademien p\u00e5 stol nummer aderton \u00e4r en h\u00e4ndelse av historiska dimensioner, som ocks\u00e5 binder ihop v\u00e5ra l\u00e4nder. Inte sedan Finland skildes fr\u00e5n Sverige 1809 har en finl\u00e4ndsk f\u00f6rfattare valts in i akademien.<\/p>\n<p>L\u00e5t mig avsluta med att ta upp ytterligare ett sk\u00e4l f\u00f6r varf\u00f6r Finlands tv\u00e5spr\u00e5kighet \u00e4r viktigt ocks\u00e5 f\u00f6r Sverige, och l\u00e5t mig g\u00f6ra det genom att referera till en annan stor samtida finl\u00e4ndsk f\u00f6rfattare, n\u00e4mligen Kjell West\u00f6. I ett festtal p\u00e5 Svenska litteraturs\u00e4llskapet f\u00f6r ett par \u00e5r sedan p\u00e5minde han om att \u201d\u2026konst och kreativitet uppst\u00e5r ur f\u00f6rdomsfrihet och nyfikenhet. Ur inre och yttre resor, ur nya m\u00f6ten och nya intryck, ur att m\u00e4nniskor och spr\u00e5k och kulturer m\u00f6ts och beblandar sig med varandra\u201d. Han fortsatte med att redog\u00f6ra f\u00f6r varf\u00f6r han som finlandssvensk hade valt tv\u00e5spr\u00e5kigheten i Finland. \u201dMen t\u00e4nk om det inte alls var ett val? T\u00e4nk om det helt enkelt var en k\u00e4rlek som blossade upp i mig?&#8230; Vad hindrar en m\u00e4nniska fr\u00e5n at \u00e4lska inte bara sitt modersm\u00e5l och sin egen kultur, utan tv\u00e5 eller flera spr\u00e5k och kulturer?\u201d<\/p>\n<p>Spr\u00e5k berikar. Alltid. Fler \u00e4r st\u00e4ndigt b\u00e4ttre \u00e4n f\u00e4rre. Det g\u00e4ller svenskan i Finland, liksom finskan i Sverige. Ju fler spr\u00e5k man beh\u00e4rskar desto b\u00e4ttre. Och det g\u00f6r b\u00e5da v\u00e5ra l\u00e4nder rikare.<\/p>\n<p><em>Anders Ahnlid, Sveriges ambassad\u00f6r i Finland<\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u201dSpr\u00e5k berikar. Alltid. Fler \u00e4r st\u00e4ndigt b\u00e4ttre \u00e4n f\u00e4rre. Det g\u00e4ller svenskan i Finland, liksom [&hellip;]<\/p>","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[50],"tags":[],"class_list":["post-4269","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uutiset"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4269","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4269"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4269\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6667,"href":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4269\/revisions\/6667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4269"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4269"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hyplus.helsinki.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4269"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}